BO
BO = "släkting genom äktenskap".
BO uppträder speciellt i följande tre släktskapsord och i motsvarande tre IN-ord:
- patro → via bopatro din svärfar (din makes/makas far)
- filo → via bofilo din svärson (din dotters make)
- frato → via bofrato din svåger (brodern till din make/maka, din systers make, din makes/makas systers man)
Också BO-orden bokuzo, bonevo, boonklo, boavo, bonepo, boparenco och bofamiliano (och motsvarande IN-former) är möjliga men mer sällan använda. I stället använder man normalt de enkla orden utan BO.
När det handlar om släktskap via två äktenskap, skulle man logiskt kunna använda ord med dubbelt prefix BO: via bobofrato = maken till systern till din make/maka, via bobokuzo = maken till kusinen till din make/maka, via bobonevo = maken till syskonbarnet till din make/maka, via boboonklo = maken till din make/makas förälders syskon. I praktiken använder man dock bara en enkel BO-form också för dessa betydelser.
BO kan uppträde tillsammans med prefixen GE och PRA. Den inbördes ordningen av dessa prefix är inte viktig för betydelsen, men för det mesta uppträder GE sist: bogepatroj, bogefratoj, prageavoj, bopragekuzoj och liknande.
ĈEF
ĈEF = "den viktigaste, den med högst rang". ĈEF anger att saken efteråt är den viktigaste av alla liknande saker:
- redaktoro redaktör → ĉefredaktoro chefredaktör, den viktigaste redaktören (på till exempel en tidning), som ansvarar för tidningens innehåll
- artikolo artikel → ĉefartikolo ledarartikel, den viktigaste artikeln i en tidning, normalt en artikel som visar utgivarens eller chefredaktörens uppfattning
- urbo stad → ĉefurbo huvudstad, den stad som är officiellt bestämd att vara landets viktigaste, och där normalt landets regering, parlament osv finns.
- strato gata → ĉefstrato huvudgata, den viktigaste och största gatan i en stad
- ĉefo = la plej grava aŭ altranga persono; ĉefa = plej grava, plej altranga, precipa
ĈEF anger den viktigaste saken eller personen. Suffixet ESTR anger en person som leder och beslutar. Ofta har den person som är viktigast även beslutsmakt, och då kan man ibland uttrycka samma sak med antingen ett ESTR-ord eller med ett ĈEF-ord, exempelvis: ĉefredaktoro (den viktigaste redaktören) ≈ redakciestro (ledaren på redaktionen). ESTR anger alltid en person, medan ĈEF som prefix inte i sig själv anger person: ĉefurbo huvudstad är inte alls det samma som urbestro stadsdirektör. Det självständiga substantivet ĉefo chef anger dock alltid en person, och då har orden ĉefo och estro i praktiken nästan samma betydelse.
DIS
DIS = "bort i olika eller flera riktningar, i sär". DIS användes bara framför handlingsord, och visar alltid hur handlingen sker eller vilket resultat den får.
Med ett rörelseord visar DIS att flera saker rör sig bort i olika riktning:
- iri gå → disiri gå bort i olika riktning, skiljas
- kuri springa → diskuri springa bort i olika riktningar
- sendado sändande → dissendado bortsändande i olika riktningar
Vid ett ord som redan i sig själv har en betydelse av särskiljande, förstärker DIS denna betydelse:
- ŝiri riva (sönder) → disŝiri riva isär, dela upp i bitar genom att riva
- rompi bryta → disrompi bryta isär, dela i bitar genom rivande
- de från → disde "från" i betydelse av rörelse bort eller olikhet (här uppträder DIS undantagsvis framför ett ord som inte anger handling)
Vid ett ord med något slags betydelse av förening eller samgående ersätter DIS denna betydelse med en särskiljande. DIS har då samma betydelse som MAL:
- volvi linda in → disvolvi = malvolvi, linda upp
- faldi vika → disfaldi = malfaldi, vika upp
DIS används också som en vanlig rot: disa inte tillsammans, delad, gles; disigi = igi disa(j), dela upp, sära på.
EK
EK = "början på en handling, plötslig handling". EK används bara vid handlingsord, och visar alltid hur handlingen sker.
Oftast anger EK att en handling börjar. Det anger den handlingens allra första skede, ofta med en nyans av plötsligt eller oväntad skeende.
- kuri springa → ekkuri börja springa
- sidi sitta → eksidi sätta sig
- pluvi regna → ekpluvi börja regna
- floro blomma → flori att blomma → ekflori börja blomma
- de från → ekde börjande från (här uppträder EK undantagsvis före ett icke-handlingsord)
Också suffixet IĜ kan i vissa fall visa en handlings begynnelse: sidiĝi, estiĝi och liknande. EK anger en mer plötslig, snabbare början än IĜ.
Ibland anger EK en plötslig handling, som varar bara ett ögonblick. Då handlar det inte bara om början, utan om hela handlingen.
- fulmi blixtra → ekfulmi blixtra till
- brili stråla → ekbrili lysa plötsligt och kortvarigt, lysa upp
- rigardo blick → ekrigardo snabb, plötslig blick
EK används också som vanlig rot och som utropsord:
- eki börja (intransitivt)
- ekigi börja, ta itu med
- ek! börja genast!, vi ska sätta igång (genast)!
EKS
EKS = "ex-, förutvarande, inte längre i tjänst, inte längre sådan, före detta". EKS används framför allt vid yrken och andra mänskliga roller, men ibland också vid ord av andra slag:
- reĝo kung → eksreĝo en person som tidigare varit kung, en abdikerad kung
- edzo make → eksedzo en person som tidigare har varit make
- (ge)edziĝi gifta sig → eks(ge)edziĝi bryta, avsluta ett äktenskap
- moda → eksmoda inte längre modern
- eksa förutvarande, före detta; eksiĝi abdikera, avgå
Vid ett djurord har EKS den speciella betydelsen "kastrerad": bovo → eksbovo kastrerad tjur, oxe.
GE
GE = "båda könen". GE används vid manliga och könsneutrala ord för att ge dem en betydelse av att båda könen är med.
GE anger oftast ett par:
- patro → gepatroj = far och mor (till gemensamma barn)
- edzo → geedzoj = en make och hans hustru
- fianĉo → gefianĉoj = en fästmö och hennes fästman
- doktoro → gedoktoroj = en doktor och dennes maka (make) (logiskt borde (gedoktoroj vara ett par i vilket bägge är doktorer - därför använder man numera knappast ord som gedoktoroj för ett par)
GE används också vid släktskapsord för att ange en grupp av släktingar av bägge könen:
- frato → gefratoj = syster/systrar och bror/bröder
- filo → gefiloj = son/söner och dotter/döttrar
GE används också mera allmänt för att visa att bägge könen är med i en grupp:
- knabo → geknaboj = både flicka(or) och pojke(ar)
- lernanto → gelernantoj = både manliga och kvinnliga elever
- doktoro → gedoktoroj = både manliga och kvinnliga doktorer
Om ett ord i sig självt är neutralt behöver man inte lägga till GE, utom om man speciellt vill framhäva att bägge könen är med. Normalt säger man helt enkelt lernantoj och doktoroj.
Det är sällan som GE uppträder framför något som självt saknar kön. Ett sådant GE-ord anger att något handlar om bägge könen, ofta med en skämtsam nyans. Sådana ord är onormala, och man ska inte använda dem för mycket: lernejo → gelernejo = skola för bägge könen.
Lägg märke till: GE-ord med ändelsen O kan normalt bara vara plurala, eftersom det måste vara mer än en för att bägge könen ska kunna vara med. Men man försöker ibland utsträcka betydelsen hos GE till den snarlika betydelsen "vilket som helst av de två könen". Då kan man bilda ord såsom gepatro = "far eller mor", förälder geedzo = "maka eller make". Detta bruk är emellertid inte normalt, och många anser att det är ologiskt och felaktigt. Sådana ord är emellertid begripliga och kan vara användbara. Framtiden kommer att visa om de blir accepterade.
MAL
MAL = "den direkt motsatta idén". MAL är användbart bara med ord för vilka det finns en direkt motsats.
- bona bra → malbona dålig
- granda stor → malgranda liten
- feliĉa lycklig → malfeliĉa olycklig
- laborema flitig, arbetsam → mallaborema lat
- graso fett → grasa fet → malgrasa mager, = havande lite fett
- pli mera → malpli mindre
- tro för mycket → maltro för lite
- fermi stänga → malfermi öppna
- ami älska → malami hata
- ŝlosi låsa → malŝlosi låsa upp
- aliĝi anmäla sig → malaliĝi avanmäla sig
- kodo kod → kodi uttrycka med kod → malkodi dechiffrera en kodad text
- antaŭ före → malantaŭ efter
- supre över → malsupre under
- simetrio symmetri → malsimetrio asymmetri
- amiko vän → malamiko fiende
- lumo ljus → mallumo mörker
- malo en direkt motsatt idé; male direkt motsatt
Man kan ibland tveka mellan MAL och ne. Ne anger avsaknad, brist på något, medan MAL anger närvaron av den motsatta idén. Ofta kan båda användas, men med något olika betydelser. Ibland är det bara en nyansskillnad. MAL används ibland som ett starkare ne:
- laŭdi säga hur bra något är, berömma
- ne laŭdi inte säga hur bra något är
- mallaŭdi säga hur dåligt något är, kritisera
- ne mallaŭdi inte säga hur dåligt något är
- amiko = en person som man känner sympati eller kärlek till, vän
- neamiko = en person som man inte känner något speciellt för
- malamiko = en person som man känner motvilja eller fiendskap gentemot, ovän, fiende
MIS
MIS = "felaktighet, undermålighet". MIS anger alltid ett sätt eller en egenskap hos det som står efteråt.
- kalkuli räkna → miskalkuli räkna fel
- kompreni förstå → miskompreni missförstå
- skribi skriva → misskribi skriva fel
- korekti rätta → miskorekti åstadkomma fel vid försök att rätta
- uzi → misuzi använda på ett dåligt eller felaktigt sätt, missbruka
- trakti behandla → mistrakti behandla illa, utnyttja
- faro gärning → misfaro missgärning
- formo form → misformo felaktig, dålig form
- formi → misformi ge en felaktig, dålig form åt något
Förväxla inte MIS med MAL. MIS ändrar inte grundbetydelsen, utan lägger bara till idén om felaktighet eller undermålighet. MAL ändrar betydelsen totalt, till dess motsats.
- laŭdi säga hur bra något är, berömma
- mislaŭdi felaktigt säga att något är bra när det i verkligheten är dåligt
- mallaŭdi säga hur dåligt något är, kritisera
- mismallaŭdi felaktigt säga att någonting är dåligt, när det verkligen är bra.
PRA
PRA = "för mycket lång tid sedan, primitiv". PRA anger att det som står efter är avlägset i tid:
- homo människa → prahomo urmänniska, den första och mest primitiva människan
- arbaro → praarbaro urskog, primitiv, orörd skog, som har funnits så länge man minns
- tempo → pratempo urtid, mänsklighetens eller världens begynnelsetid
- antaŭlasta nästsista → praantaŭlasta nästnästsista
Vid släktskapsorden av(in)o, nep(in)o, onkl(in)o, nev(in)o kaj kuz(in)o anger PRA släktskap som är en generation mer avlägset (före eller efter i tiden):
- avo farfar/morfar → via praavo din gammelfarfar/gammelmorfar
- avo farfar/morfar → via prapraavo fadern till din gammelfarfar/gammelmorfar/gammelmormor/gammelfarmor
- avo → via praprapraavo fadern till din "prapraav(in)o"
- nepo (manligt) barnbarn → via pranepo sonen till ditt barnbarn
- nepo (manligt) barnbarn→ via prapranepo (manligt) barnbarn till ditt barnbarn
- onklo (farbror/morbror) → via praonklo farbrorn/morbrorn till din fader (moder)
- nevo brorson/systerson → via pranevo sonen till din brorson/systerson/systerdotter/brorsdotter
- kuzo (manlig) kusin → via prakuzo sonen till din fars/mors kusin
Vid släktskapsorden patr(in)o och fil(in)o anger PRA släktskap som är flera eller många generationer mer avlägset:
- patro → prapatro = en avlägsen manlig släkting som någon härstammar från, en verklig eller tänkt grundare av ett folk, en stam eller familj.
- filo → prafilo = en avlägsen manlig släkting, som härstammar från en viss person
Ofta använder man prapatroj och prafiloj (med ändelsen J) allmänt om ens föregångare eller efterkommande, ofta rent av utan könsåtskillnad.
Vid släktskapsord kan PRA uppträda tillsammans med förstavelserna BO och GE.
RE
RE = "komma eller lägga på nytt på samma plats som tidigare, göra eller bli på nytt på samma sätt som tidigare, göra eller ske igen en gång på samma sätt eller annorlunda", RE används bara vid handingsord, och det anger alltid handlingssätt:
- veni komma → reveni = återkomma till en plats där man varit tidigare
- doni ge → redoni = ge något till den som hade det tidigare, ge tillbaka,
- brilo glans → rebrilo återsken
- bonigi förbättra, göra bra → rebonigi = att åter göra något bra, som har blivit dåligt, gottgöra
- saniĝi bli frisk → resaniĝi bli frisk igen efter sjukdom, återhämta sig
- diri säga → rediri säga samma sak igen, säga som svar
- trovi hitta → retrovi hitta det som man har förlorat, återfinna
- koni känna (till) → rekoni känna igen, se något och märka att man redan känner det, erkänna, erkänna någots värde
- turni vända, vrida → returni vrida pånytt i den första (motsatta) riktningen, vrida tillbaka
- ree på nytt, återigen
En del RE-ord har uppstått genom inflytande från ord i nationalspråk, och har en ologisk betydelse. Exempelvis reprezenti betyder normalt inte "presentera på nytt" utan "handla i stället för någon, i någons namn". Resumi är inte "summera på nytt" utan "kortfattat uttrycka grundinnehållet". Dessa och andra ord betraktar man nu normalt som icke-sammansatta (utan bildade av rötterna REPREZENT och RESUM). Returni och i synnerhet returna och returne användes tidigare också om att gå tillbaka och ge tillbaka. Nu använder man dessa bara när det handlar om verkligt vridande.