Till sidans innehåll
  2. 29 Suffix

AĈ

AĈ = "dålig kvalitet, oduglighet, värdelöshet".

  • domo hus → domaĉo dåligt, skröpligt, fallfärdigt hus, ruckel
  • ĉevalo häst → ĉevalaĉo dålig, värdelös häst, hästkrake
  • babili prata → babilaĉi att prata enfaldigt, elakt
  • aĉa av dålig kvalitet, oduglig, värdelös

AD = "handling som fortsätter".

  • uzo användning → uzado fortsatt, regelmässig användning
  • viziti besöka → vizitadi att besöka ofta, regelbundet
  • konstruo handlingen att bygga eller konstruera, byggnadssätt, något byggt → konstruado = (den fortsatta) verksamheten att bygga
  • martelo hammare → marteli slå med hammare → martelado = hamra (fortsatt)
  • reĝo kung, regent → reĝi styra som regent, regera → reĝado = handlingen att varaktigt regera

Om man vill visa att det är frågan om en handling, men inte önskar den fortsatta betydelse som AD ger, då måste man använda en annan handlingsradikal, eller också uttrycka sig helt annorlunda: martelado hamrande (fortsatt) → martelbato = ett hammarslag; brosado borstande, borstning (fortsatt) → brostiro = en borststrykning.

AĴ

AĴ = "en (konkret) sak".

  • bela vacker → belaĵo något (konkret) som är särskilt vackert, skönhet såsom något påtagligt
  • utila nyttig → utilaĵo en (konkret) sak, som är nyttig, nyttighet
  • dolĉa söt → dolĉaĵo något som kännetecknas av söt smak, sötsaker
  • nova ny → novaĵo något som har framträtt nyligen eller som har hänt nyligen, nyhet
  • fari att göra → faraĵo något som gjorts, görs eller ska göras
  • desegni teckna → desegnaĵo teckning (i betydelsen tecknad bild)
  • kreski växa → kreskaĵo något som växer, en växt
  • kovri täcka → kovraĵo något som man täcker med, överdrag, täcke
  • amuzi roa → amuzaĵo något man kan roa sig med
  • havi att ha → havaĵo något som innehas
  • trinki dricka → trinkaĵo något som man dricker, dryck
  • konstruo = handlingen att bygga (byggandet), byggnadssättet, något byggt eller konstruerat (konstruktionen) → konstruaĵo = något byggt (normalt ett hus), byggnad
  • ligno trä → lignaĵo något som är gjort av trä
  • araneo spindel → araneaĵo spindelnät
  • azeno åsna → azenaĵo en åsneaktig (= enfaldig) sak
  • ĉirkaŭ omkring → ĉirkaŭaĵo = utrymme/plats/område kring något, omgivning
  • post efter → postaĵo bak, skinkor
  • sen senco meningslös → sensencaĵo en sak som saknar mening
  • kokido kyckling → kokidaĵo kycklingrätt
  • ovo ägg → ovaĵo äggrätt
  • glacio is → glaciaĵo glass
  • aĵo en konkret sak (av obestämt slag)

Man kan ibland tillägga ett participsuffix för ytterligare precisering: draŝataĵo (säd, som man tröskar), draŝitaĵo (säd, som man har tröskat), draŝotaĵo (säd, som man tänker tröska), brulantaĵo (något som brinner just nu), brulintaĵo (något som har brunnit). Normalt är det dock helt tillräckligt med ett enkelt AĴ-ord.

AN

AN = "medlem av en grupp, boende på en plats, anhängare av en doktrin, person som tillhör en plats" och liknande.

  • klubo klubb → klubano klubbmedlem
  • Eŭropo Europa → Eŭropano boende i Europa
  • Indonezio Indonesien → Indoneziano boende i Indonesien
  • vilaĝo by → vilaĝano bybo
  • Islamo islam → Islamano en ilsamtroende, muslim
  • respubliko republik → respublikano republikan, en som understöder idén att staten ska vara republik, medlem av ett parti som kallar sig republikanskt
  • ŝipo skepp, fartyg → ŝipano en person som tjänstgör på ett fartyg
  • estraro styrelse → estrarano styrelsemedlem
  • sama lando samma land → samlandano boende i samma land, landsman
  • ano medlem av en förening, ett parti, familj, kyrka eller liknande; aniĝi = bli medlem, ansluta sig till en grupp

AR

AR = "en helhet eller samling av många saker av samma slag".

  • homo människa → homaro alla människor i världen, hela människosläktet, mänskligheten
  • birdo fågel → birdaro alla fåglar i världen eller i ett område, fågelfaunan
  • gazeto tidning → gazetaro pressen, alla tidningar i ett område
  • verko verk → verkaro alla verk av en författare, författarskap
  • estro ledare → estraro en utvald grupp av ledare i en organisation
  • arbo träd → arbaro skog, en plats med många träd som växer tillsammans
  • haro hårstrå → hararo håret, alla hårstrån på någons huvud
  • ŝafo får → ŝafaro alla får som hör till en ägare eller en plats, fårahjord
  • meblo möbel → meblaro alla möbler i ett rum, en lägenhet eller ett hus, möblemang
  • altaj montoj höga berg → altmontaro ett massiv eller en kedja av höga berg
  • vorto ord → vortaro ordbok, en bok med en lista med ord och förklaring av dem
  • horo timme, tidpunkt → horaro en tabell över tidpunkter då det sker något speciellt
  • ŝtupeto litet trappsteg → ŝtupetaro stege
  • vagono vagn → vagonaro rad av sammankopplade vagnar dragna av ett lokomotiv (= tåg, tågsätt)
  • aro grupp, samling, hjord och liknande

ĈJ

Med ĈJ skapar man manliga smeknamn. Före ĈJ använder man en förkortad form av namnet. Vanligtvis bevarar man cirka 1 till fem bokstäver:

  • Johano Johan, Johannes... → Johanĉjo eller Joĉjo
  • Vilhelmo Vilhelm → Vilhelĉjo eller Vilheĉjo eller Vilĉjo eller Viĉjo
  • papago papegoja → Papĉjo (smeknamn på en hanpapegoja)
  • Patro far → Paĉjo pappa
  • Onklo morbror, farbror → Oĉjo
  • Frato bror → Fraĉjo

ĈJ är liksom NJ ett lite speciellt suffix eftersom det inte börjar med en vokal, och för att man kan förkorta roten framför det. I vissa fall kan man kanske först lägga till suffixet UL, om det bidrar till att skapa en välljudande form: Petro → Petrulo → Petruĉjo och liknande. Detta är dock inte enligt traditionen och kanske inte helt logiskt, men när det handlar om smeknamn är varken tradition, logik eller strikt grammatik särskilt viktiga. Smeknamn kan man de facto skapa precis som man behagar (till exempel genom lån från andra språk).

EBL

EBL = "kan göras, möjligt att göra". Man kan bara använda EBL med transitiva verb:

  • manĝi äta → manĝebla sådant att man kan äta det, ätlig, ätbar
  • nombri → nombrebla sådant att man kan räkna det
  • malhavi sakna, inte ha → malhavebla onödig, = sådant att man kan vara utan det → nemalhavebla = sådan att man inte kan vara utan det, oundgänglig, nödvändig
  • kompreni förstå → kompreneble så att vem som helst kan förstå, självklart, naturligtvis (ofta använt som förkortning för memkompreneble)
  • esperi hoppas → espereble så att man kan hoppas på saken
  • supozi anta → supozeble så att man kan anta saken, förmodligen
  • eble = "kan vara"; eblo något som är möjligt; ebleco egenskapen hos något som är möjligt, möjlighet

Man använder ibland EBL (och också IND och END) efter ett verb som normalt är intransitivt men som skulle kunna ha objekt:

  • iri gå, åka → irebla sådan att den kan gås, sådan att man kan gå den (= gå på eller längs den)
  • loĝi bo → loĝebla beboelig, sådant att man kan bebo den (= bo i det)

Normalt säger man iri sur/laŭ vojo och loĝi en domo, men även iri vojon och loĝi domon är korrekta, om också mycket ovanliga, uttryckssätt.

EC

EC = "beskaffenhet, egenskap, tillstånd (hos någon eller något)". EC visar alltid något abstrakt (en egenskap eller ett tillstånd).

  • bono godhet (= den abstrakta idén godhet) → boneco godhet såsom egenskap hos något eller någon.
    • Vi estos kiel Dio, vi scios bonon kaj malbonon. - Ni skall vara såsom Gud, ni ska ha kunskap om det goda och det onda.
    • Ili admiris la bonecon de lia ago. - De beundrade godheten i hans handlande.
  • ruĝo = färgen röd → ruĝeco tillståndet att vara röd, rödhet
    • Ŝiaj blankaj vangoj estis kolorigitaj de freŝa ruĝo. - Hans vita kinder färgades av frisk röd färg.
    • La ruĝeco de ŝiaj vangoj malkaŝis ŝiajn sentojn. - Hennes kinders rodnad avslöjade hennes känslor
  • longo längd, = horisontell dimension (alla konkreta ting har en längd) → longeco längd, = egenskapen att vara lång, att ha stor längd
    • Ni mezuris la longon de ĝiaj kruroj, kaj trovis, ke ili estas tre mallongaj. - Vi mätte längden på deras ben och fann att de var mycket korta.

    • La longeco de ĝiaj kruroj tre surprizis nin. - Längden på deras ben förvånade oss mycket.

      Benen var förvånansvärt långa.

  • rapido hastighet, = måttet på sträcka tillryggalagd på en viss tid (varje sak som är i rörelse har en viss hastighet) → rapideco snabbhet, hastighet, = egenskapen hos något som rör sig (mycket) snabbt
    • La rapido de la aŭto estis nur 20 kilometroj en horo. - Bilens hastighet är bara 20 kilometer i timmen.
    • La aviadilo pasis kun fulma rapideco. - Flygplanet passerade med blixtens hastighet.
  • homo människa → homeco mänsklighet, = en naturlig egenskap hos människan
  • granda animo stor själ → grandanimeco egenskapen att ha en stor (=ädel) själ
  • korekto korrekthetsgrad → korekteco korrekthet, = egenskapen att vara korrekt, felfri
  • unu en, ett → unueco enhetlighet, egenskapen att vara som en
  • unua första → unuaeco egenskapen att vara den första
  • estonta framtida → estonteco framtid. Former som estonto betecknar vanligen en person, liksom alla particip med ändelsen O, men ibland används estonto som förkortning för estonteco.
  • pasinta förfluten, förra → pasinteco förfluten tid
  • infano barn → infaneco egenskapen att vara barn, barndom, barnaåren
  • eco egenskap

Ibland används EC ologiskt på grund av påverkan av nationella språk: Bedaŭrinde mi ne havas la eblecon tion ĉi fari. I verkligheten handlar det inte alls om en egenskap, utan om en möjlighet eblo (eller möjligen om eblaĵo). Säg så som Zamenhof: Bedaŭrinde mi ne havas la eblon tion ĉi fari. (Om man är osäker om det ska vara eblo eller ebleco, ska man välja eblo, eftersom den formen sammanfattar både ebleco, och eblaĵo. Därför kan eblo knappast någonsin vara ett felaktigt val.)

AC kan också användas med ändelserna A eller E (eller verbändelse). Sådana former har oftast betydelsen "lik, likt, liknande som":

  • ligneca papero = ett papper som delvis ser ut som trä
  • Ni havas amikecajn rilatojn kun ili. = Ni rilatas kvazaŭ ni estus amikoj. - Vi har vänskapliga förhållanden till dem. = Vi förhåller oss som om vi vore vänner.

Ibland kan man för klarhets skull i stället använda sammansättningar på ŝajna, simila, maniera eller stila. Ibland betecknar former på ...eca "relaterad till denna egenskap, angående egenskapen i fråga": patreca testo = faderskapstest, ett test för att ta reda på om någon är fadern.

EG

EG = "hög(sta) grad, stor (största) sort".

  • domo hus → domego (mycket) stort hus
  • varma varm → varmega het, mycket varm
  • bone bra→ bonege utmärkt
  • krii ropa → kriegi ropa (mycket) högt, skrika
  • ŝati tycka om→ ŝategi tycka om mycket
  • dankon! tack! → dankegon! stort tack!
  • tre mycket → treege mycket mycket, synnerligen
  • pordo dörr → pordego port, huvuddörren i ett hus, en stad, en gård eller liknande.
  • granda stor → grandega ovanligt stor
  • piedo fot → piedego stor, tjock, obehaglig eller farlig fot hos människa eller djur
  • manĝi äta→ manĝegi äta glupskt eller till övermått, sluka
  • ege mycket starkt, mycket intensivt, extremt

EJ

EJ = "plats, utrymme, hus, rum och liknande avsedda för någonting". Det som står före EJ är alltid det som sker eller finns på platsen.

  • lerni lära sig → lernejo skola, en plats avsedd för lärande
  • dormi sova → dormejo sovrum
  • eliri gå ut→ elirejo en plats (vanligtvis en dörr) genom vilken man kan gå ut, utgång
  • redakti redigera → redaktejo redaktion, en plats där man redigerar (till exempel en tidning)
  • akcepti godta, motta → akceptejo reception, en plats där man tar emot (i ett hotell, kongress eller liknande)
  • necesa nödvändig → necesejo en plats för visst nödvändigt handlande som man föredrar att inte nämna direkt (nämligen urinerande och skitande)
  • preĝi be → preĝejo plats för bedjande och andra religiösa handlingar. Traditionellt används ordet preĝejo speciellt för ett kristet böneutrymme, medan man föredrar specialord för andra religioners böneutrymmen: moskeo, sinagogo, templo och andra. Ordet preĝejo kan dock användas för vilken slags religion som helst. För ett kristet böneutrymme finns det också specialordet kirko (använt mycket sällan). Enklast kan man dock precisera med: Kristana preĝejo, Islama preĝejo, Hinduisma preĝejo osv.
  • ĉevalo häst → ĉevalejo stall, plats (hus) för hästar
  • mallibero ofrihet → malliberejo (= prizono) fängelse, plats av ofrihet, för fångar (malliberuloj)
  • libro bok → librejo affär för böcker, bokhandel (en boksamling eller en plats för en boksamling är biblioteko bibliotek)
  • rizo ris → rizejo en plats (fält) där man odlar ris, risfält
  • herbo gräs → herbejo en plats där det framför allt växer gräs (inte träd osv.)
  • tajloro skräddare → tajlorejo skrädderi, plats där skräddare arbetar
  • ministro minister → ministrejo ministerium, en ministers plats (hus eller kontor)
  • malsanulo sjukling, patient→ malsanulejo en plats där man vårdar och behandlar patienter (= hospitalo, sjukhus)
  • TTT (la Tut-Tera Teksaĵo, elparolu "to to to") WWW → TTT-ejo ("to-to-to-ejo") = WWW-server, WWW-nätsidor (en plats där det finns TTT-aĵoj)
  • ejo en plats (avsedd för något speciellt)

Om det handlar om en fabrik eller liknande föredrar man att använda klarare sammansättningar: tabakfarejo tobaksfabrik, en plats där man tillverkar cigarretter och andra tobaksprodukter, ŝtalejo eller ŝtalfabriko stålverk, gisejo eller gisfabriko gjuteri, fabrik för göt och gjutgods.

EM

EM = "böjelse eller benägenhet för något".

Ett EM-ord visar oftast att något på grund av sin natur ofta eller varaktigt tenderar mot handlingen:

  • timi → timema räddhågsen, benägen att vara rädd, ofta rädd
  • manĝi äta → manĝema matglad, böjd att äta ofta eller mycket
  • kompreni förstå → komprenema sådan att man alltid vill förstå
  • venĝi hämnas → venĝema hämndlysten, sådan att man vill hämnas, icke förlåtande
  • pura ren → puri vara ren → purema renlig, sådan att man vill vara ren

Ibland använder man EM för kortvarig eller tillfällig önskan, eller för ett övergående behov:

  • Ŝi sentis fortan manĝemon. (= ... fortan malsaton.) - Hon kände ett starkt matsug (en stark hunger)
  • Subite li fariĝis terure dormema. (= ... terure dorme laca.) - Plötslig blev hon förskräckligt sömnig.

Man kan alternativt använda sammansättningar med vola villig: manĝivola matglad, snål, venĝovola hämndlysten. Men vanligtvis räcker det med EM.

I vissa ord anger EM en förmåga:

  • produkti producera → produktema produktiv, sådan att man kan producera mycket
  • krei skapa → kreema kreativ, sådan att man kan kan skapa mycket

Man kan också använda sammansättningar med pova kunnig eller kapabla förmögen: produktipova produktiv, kreokapabla kreativ. Vanligen är dock EM tillräckligt tydlig.

I en del ord betecknar EM att man på grund av sin natur hotas av något, att det är risk att något man inte vill ska ske.

  • erari missta sig, fela → erarema sådan att man ofta eller lätt gör fel, felbenägen
  • morti dö → mortema = sådan att man kan eller rentav måste dö, (dödlig, dödshotad)

I vissa fall bildar man ett EM-ord som inte härleds från ett verb:

  • gasto gäst → gastema gästfri, sådan att man gillar gäster
  • la sama sekso samma kön → samseksema homosexuell, sådan att man föredrar det egna könet

Gastema kan således förstås som "benägen att själv gästa". Om det inte handlar om en sådan betydelse kan det vara en fördel att använda sammansättningar med ama älskande: gastama = "sådan att man kan älska gäster", gästfri, samseksama = "sådan att man kan älska det egna könet". Å andra sidan kan EM vara att föredra när AM framstår som för starkt eller mindre träffande.

EM-ord har oftast ändelsen A, men kan ha vilken ändelse som helst. Med ändelsen O brukade man tidigare alltid tillägga suffixet EC: manĝemeco, timemeco och liknande. EC är dock normalt inte nödvändigt. Det räcker med manĝemo, timemo osv. Före suffixet UL kan man ofta utelämna EM, om betydelsen förblir klar: timemulo → timulo, drinkemulo → drinkulo.

EM används också som en vanlig rot: emo kortvarig böjelse, ema tillfälligt benägen.

END

END = "måste göras". Man kan bara använda END vid transitiva verb.

  • pagi betala → pagenda sådant att det måste betalas, sådant att man båste betala det
  • respondi svara → respondenda sådant att det måste besvaras, sådant att man måste besvara det

ER

ER = "en mycket liten del av det hela". ER används när något består av många delar av samma slag. Det som står före ER visar alltid det hela som smådelarna består av:

  • sablo sand → sablero sandkorn
  • neĝo snö → neĝero snöflinga
  • mono pengar→ monero = metallmynt (ett pappersmynt kallas monbileto eller monpapero, sedel)
  • fajro eld → fajrero gnista, = en mycket liten (flygande ) brinnande bit. (En elektrisk gnista kan också kallas sparko)
  • ero = liten (bestånds)del

ER anger en av flera liknande knappt urskiljbara delar av det hela. Om det handlar om olikartade saker eller saker med individuella särdrag ska man inte använda ER utan PART: mondoparto (≈ kontinento) världsdel, landparto landsdel, korpoparto kroppsdel, parto de libro del av en bok. Om det handlar om en del som är avbruten eller avriven från det hela, ska man använda PEC: Mi disŝiris la leteron kaj disĵetis ĝiajn pecetojn en ĉiujn angulojn de la ĉambro.

ESTR

ESTR = "en person som leder och beslutar, husbonde". Det som står före ESTR är alltid platsen där personen beslutar, eller det som personen beslutar om:

  • ŝipo fartyg → ŝipestro kapten, den som bestämmer på ett skepp
  • imperio imperium → imperiestro titel på en imperieledare, imperator, kejsare
  • grupo grupp → grupestro gruppledare
  • urbo stad → urbestro en person vald för att leda och administrera en stad
  • lernejo skola → lernejestro rektor
  • cent hundra → centestro officer över hundra soldater
  • estro en chef med beslutsmakt

ET

ET = "låg (lägsta) grad, liten (minsta) sort".

  • domo hus → dometo (mycket) litet hus, stuga, koja
  • varma varm → varmeta ljum, = bara lite varm
  • babili prata → babileti prata lite
  • iom i någon mån → iomete bara lite
  • ŝtrumpo strumpa → ŝtrumpeto kortstrumpa, en strumpa som täcker bara foten och benet strax över foten piedo
  • ridi skratta → rideti le, = skratta ljudlöst med sluten mun
  • patro far → patreto kära far, pappa
  • mano hand → maneto = charmigt liten hand
  • eta liten, svag (om intensitet); etigi = förminska, försvaga; etulo = en liten person

Ibland använder man ET som prefix med speciell betydelse:

  • burĝo borgare → etburĝo småborgare, en borgare vars borgerskap är litet (i fråga om social status)
  • fingro finger → etfingro lillfinger, ett slags finger som vanligtvis är mindre än de andra fingrarna på handen

ID

ID = "avkomling". Det som står före ID, betecknar alltid det som avkomlingen härstammar från.

Vanligen används ID vid djur-ord. Då betecknar ID ett omoget djur, en ung avkomma av djurarten i fråga:

  • bovo oxe, nötkreatur → bovido kalv, omoget nötkreatur
  • koko höns(tupp) → kokido kyckling, omoget höns
  • rano groda → ranido grodyngel
  • ido unge, en ung avkomma till ett djur

I vissa fall använder man ID för en ung växt: arbo → arbido = ungträd.

I ett människo-ord betecknar ID ett barn, en ättling, utan beaktande av ålder. Speciellt används ID på det sättet vid titlar och historiska namn:

  • reĝo kung → reĝido prins, = kungason
  • Timuro Timur → Timuridoj Timurättling, prinsar som härstammar från sultan Timur Lama
  • Izraelo Israel → Izraelido Israels barn, ättling till Israels folk (Israelano israelit, medborgare i landet Israel)

Ibland används ID figurativt vid ett ord för land eller språk:

  • lando land → landido infödd, en person född i ett visst land, infödd
  • Latino latin → Latinida lingvo romanskt språk, språk som härstammar från latinet

IG

IG = "verksam, en handling som förorsakar eller förändrar något". Det som står före IG, betecknar alltid handlingens resultat.

  • akra vass → akrigi vässa, agera så att något blir vasst
    • Mi akrigas mian tranĉilon. - Jag vässer min kniv.
  • longa lång → longigi förlänga, handla så att något blir långt
    • La kunveno devus esti mallonga, sed la multaj demandoj longigos ĝin. - Sammankomsten borde vara kort men de många frågorna kommer att förlänga den.
  • pli longa längre → plilongigi förlänga, handla så att något blir längre
    • Ni devis plilongigi nian viziton en Hindujo. - Vi måste förlänga vår visit i Indien.

Man kan skapa ett IG-verb ur en rot som uttrycker en handling (normalt ett verb). Ett sådant IG-verb betecknar att man orsakar att någon utför handlingen i fråga. Objektet till ett sådant IG-verb är det som skulle ha varit subjekt till det enkla verbet.

Man kan utgå ifrån ett icke-transitivt verb:

  • sidi sitta → sidigi sätta, handla så att någon börjar sitta
    • Li sidigis sian infanon sur seĝon. - Han satte sitt barn på en stol.

Man kan också utgå ifrån ett transitivt verb. Objektet till ett sådant IG-verb är antingen subjektet till det enkla verbet eller objektet till det enkla verbet:

  • kompreni förstå → komprenigi få att förstå, handla så att någon förstår
    • Mi finfine sukcesis komprenigi lin, ke li devas iri hejmen. - Jag lyckades slutligen få honom att förstå att han måste gå hem.
    • Mi ne povis komprenigi la ŝercon al li. - Jag kunde inte få honom att förstå skämtet.

Man kan även göra ett IG-verb av en stam, som normalt sett är ett substantiv.

Ett sådant IG-verb kan beteckna att man handlar så att objektet blir det som roten visar, men det kan också beteckna att man gör objektet sådant som roten, eller det kan beteckna att man orsakar att objektet gör någon handling som relaterar till roten:

  • edzo make → edzigi gifta bort, handla så att någon blir en make
    • Li edzigis sian filon al riĉa fraŭlino. - Han gifte bort sin son till en rik fröken.
  • pinto spets→ pinta spetsig→ pintigi vässa, handla så att något får en spets
    • Se vi volas skribi, vi devas unue pintigi vian krajonon. - Om du vill skriva måste du först vässa din penna.
  • flamo låga→ flami flamma→ flamigi = handla så att något flammar upp
    • Petro flamigis la fajron per forta blovado. - Petro fick elden att flamma upp med starkt blåsande.

Man kan också göra ett IG-verb av en fras med en preposition:

  • en (la) domo i huset, i ett hus → endomigi flytta in något i ett hus (huset)
    • Kiam komencis pluvi, ŝi rapide endomigis la infanojn. - När det började regna tog hon snabbt in barnen i huset.
  • sen vesto utan kläder → senvestigi klä av, ta av kläderna av någon
    • Janjo estis senvestigita kaj endormigita. - Janjo kläddes av och lades att sova.

Motsatsen till sen...igi kan man teoretiskt uttrycka med kun...igi, men sådana ord använder man normalt inte, eftersom det finns många enkla verb som i sig själva har denna betydelse: maski = "kunmaskigi" maskera, vesti = "kunvestigi" klä. I sådana fall kan man som alternativ till sen...igi använda prefixet MAL utan IG: malvesti = senvestigi klä av, malmaski = senmaskigi demaskera. Senfortigi betyder mer eller mindre det samma som malfortigi försvaga. Motsatsen till senfortigi är teoretiskt "kunfortigi", men detta är ett onödigt tungt ord. I stället använder man helt enkelt fortigi stärka.

Man kan också göra ett IG-verb av en fras eller ett affix.

  • for bort → forigi avlägsna, ta bort, stryka bort, skrapa bort
    • Per forta lesivo ŝi sukcesis forigi la nigrajn makulojn. - Med starkt tvättmedel lyckades hon få bort de svarta fläckarna.
  • al till → aligi tillägga
    • Ili baldaŭ discipline aligos siajn fortojn al tiu komuna granda armeo. - De anslöt snart disciplinerat sina styrkor till denna gemensamma stora armé.

När roten varken har egenskaps- eller handlingskaraktär kan man ofta tveka om man ska använda ett enkelt verb utan suffix eller ett verb med suffixet IG. Ofta ger språktraditionen åt ett enkelt verb en betydelse av IG-karaktär: konfuzo oordning → konfuzi skapa oordning, oordna. Ibland har traditionen valt att använda enbart formen med IG: grupo grupp → grupigi gruppera = sätta samman i grupp(er), ställa upp i grupp(er). Ibland har traditionen gett olika betydelser till den enkla formen och IG-formen, men bägge betydelserna är av IG-karaktär: koloro färg → kolori = ge sin färg till något, vara den som skänker sin färg till något; koloro färg → kolorigi = handla så att något blir färgat. Man kan dock inte kräva att alla alltid rättar sig efter dessa fina distinktioner. Man måste åtminstone tolerera att någon någon gång blandar ihop till exempel kolori och kolorigi. Ibland har den enkla formen en betydelse som inte är av IG-karaktär: lumo ljus → lumi lysa, = utsända ljusstrålar; lumo ljus → lumigi = göra så att något lyser, göra belyst. Ibland har bägge formerna samma betydelse: ordo ordning → ordi eller ordigi ordna, = skapa ordning, lägga i ordning, göra ordnad. Numera föredrar man för det mesta formen ordigi.

Ofta lägger man till ett överflödigt IG till ett verb som normalt inte ska ha det. Det kan tolereras, i synnerhet om därmed större klarhet kan skapas, men normalt använder man de traditionella formerna. Det är dock inte alltid som formerna är helt stabila. I vissa fall är IG-sufixet onödigt, eftersom den enkla formen knappast har någon annan betydelse. Då ska man kanske i framtiden börja använda den kortare formen, utan IG. Ofta kan bägge formerna användas parallellt utan betydelseskillnad: loki/lokigi placera, arkivi/arkivigi arkivera, listi/listigi lista, placera i listform.

IG uppträder vanligen med verbändelse men kan också ha ändelserna O, A eller E. De senare formerna har samma handlingsbetydelse som verbformen: akrigo = "handlingen att vässa, vässning, vässande", akriga = "relaterad till handlingen att vässa, vässande", sidigo = "handlingen att sätta, sättande", sidige = "relaterad till handlingen att sätta, sättande", edzigo = "handlingen att gifta sig", edziga = "relaterad till handlingen att gifta sig".

IG används också som en vanlig rot: igi= orsaka så att någon utför något slags handling.

IĜ

IĜ = "övergång till ett nytt tillstånd, till en ny plats, till en ny handling". Det som står framför IĜ visar alltid resultatet av övergången.

  • pala blek → paliĝi blekna, bli blek
    • Li paliĝis pro la ŝoko. - Han bleknade av chock.
  • longa lång → longiĝi bli lång
    • La tagoj longiĝas, printempo alvenas. - Dagarna blir långa, våren kommer.
  • pli longa längre → plilongiĝi bli längre
    • Li asertas, ke post la vizito al la miraklisto lia kruro plilongiĝis. - Han försäkrade att hans ben blev bättre efter besöket hos undergöraren.

Ett IĜ-verb bildat av ett intransitivt verb betecknar en övergång till handlingen i fråga. IĜ i ett sådant verb har alltså nästan samma betydelse som prefixet EK. Ibland visar sådana IĜ-verboj den nyansen att handlingen sker av sig själv, eller att handlingen sker ofrivilligt:

  • sidi sitta → sidiĝi sätta sig, börja sitta
    • Li sidiĝis sur la sofo. - Han satte sig i soffan.
  • esti vara → estiĝi uppstå, börja vara
    • Estiĝis kverelo inter ili. - Det uppstod gräl mellan dem.
  • morti dö → mortiĝi dö, bli död (ofrivilligt)

    • Mia onklo ne mortis per natura morto, sed li tamen ne mortigis sin mem kaj ankaŭ estis mortigita de neniu; unu tagon, promenante apud la reloj de fervojo, li falis sub la radojn de veturanta vagonaro kaj mortiĝis. - Min onkel dog inte en naturlig död, men han dödade inte heller sig själv och blev inte heller dödad av någon; en dag när han promenerade intill järnvägsspåren föll han under hjulen på ett tåg i rörelse och avled.

      Redan ett enkelt morti visar övergången (från liv till död). Här visar IĜ att döden sker ofrivilligt, av en olyckshändelse

Man kan också göra ett IĜ-verb av ett transitivt verb. I ett sådant IĜ-verb anger IĜ inte någon betydelse av övergång. Här tjänar IĜ bara till att göra verbet intransitivt, för att ändra ordens funktioner i satsen:

  • malfermi öppna → malfermiĝi öppnas, bli öppnad, vara öppen (av sig själv)
    • La knabo malfermis la pordon. - Pojken öppnade dörren.
    • La pordo brue malfermiĝis. - Dörren öppnades med ett buller.
  • turni vända, vrida → turniĝi vrida sig, vända sig, bli vänd, vara vänd (av sig själv)
    • La knabo turnis sian kapon. - Pojken vände sitt huvud.
    • La tero turniĝas ĉirkaŭ sia akso. - Jorden vrider sig kring sin axel.
  • ruli rulla något → ruliĝi rulla, röra sig genom rullande, rullas (av sig själv)
    • Kiu rulas ŝtonon, al tiu ĝi revenos. - Den som rullar en sten, till den kommer den tillbaka.
    • Ili rulis sian ĉaron. - De rullade sin kärra
    • La vinberoj elpremite ruliĝadis sur la teron. - De urpressade druvorna rullade ner på golvet.
    • La veturilo ruliĝis tre rapide. - Fordonet rullade fram mycket snabbt.

Ett IĜ-verb bildat av ett transitivt verb liknar ofta ett passivt verb. Skillnaden är att IĜ-verbet visar att handlingen sker mer eller mindre av sig själv, eller att man inte intresserar sig för en eventuell förorsakare: Li estis naskita en Januaro. Han framföddes i januari. En normal passiv sats. Man uppmärksammar framför allt den handling som fullbordades med resultatet (på grund av IT-formen). Li naskiĝis en Januaro. Han föddes i januari. Mer uppmärksamhet på den födda, barnet, än på föderskan, modern.

Man kan också göra ett IĜ-verb av en radikal som normalt är ett substantiv. Ett sådant IĜ-verb kan beteckna att subjektet blir just det som roten visar, eller att det blir likt roten, eller att den råkar ut för någon handling som karateriseras av roten:

  • edzino hustru → edziniĝi bli någons hustru, gifta sig
    • Ŝi edziniĝis kun sia kuzo. - Hon gifte sig med sin kusin.
  • pinto spets → pinta spetsig → pintiĝi bli vass, få en (vass) spets
    • Malgraŭ liaj penoj la krajono ne pintiĝis. - Oaktat hans bemödanden blev pennan inte vass.
  • flamo låga → flami stå i lågor → flamiĝi flamma upp, börja stå i lågor
    • Ligno fendita facile flamiĝas. - Kluven ved fattar lätt eld.

Man kan också bilda ett IĜ-verb av en fras med preposition. Den exakta betydelsen beror på prepositionen. Om det till exempel är en plats- eller rörelsepreposition betecknar IĜ "röra sig, gå, förflytta sig":

  • en domo i ett hus → endomiĝi gå in (i ett hus)
    • Kiam la fulmotondro komenciĝis, ni tuj endomiĝis. - När åskan började gick vi genast in.
  • sen vesto utan kläder → senvestiĝi bli naken, klä av sig
    • Senhonte mi senvestiĝis antaŭ ili. - Skamlöst klädde jag av mig framför dem.

Man kan också göra ett IĜ-verb av ett småord eller ett affix:

  • al till → aliĝi tillkomma, ansluta sig, anmäla sitt deltagande
    • Al lia antaŭa embaraso aliĝis nun iom da konfuzo. Ĉu vi jam aliĝis al la kongreso? - Till hans tidigare bryderi tillkom nu en del förvirring. Har du redan anslutit dig till kongressen?
  • sen utan → seniĝi bli kvitt, bli utan något, bli befriad från något
    • Mi ne plu eltenas ilin, ni devas seniĝi je ili. - Jag står inte längre ut med dem, jag måste bli kvitt dem.

IĜ uppträder vanligtvis med verbändelse, men kan också ha ändelserna O, A eller E. Sådana former visar samma handlingsbetydelse som verbformen: akriĝo = "handlingen att bli vass", vässningen akriĝa = "relaterad till handlingen att bli vass", sidiĝo = "handlingen att sätta sig", sidiĝe = "relaterat till handlingen att sätta sig", edziĝo = "handlingen att gifta sig", edziĝa = "relaterad till handlingen att gifta sig", unuiĝo = "handlingen att enas".

I vissa fall kan ett IĜ-ord med ändelsen O också visa resultatet av övergångshandlingen: Unuiĝo Franca por Esperanto (ett föreningsnamn, "Franska föreningen för Esperanto"). Dio nomis la sekaĵon Tero, kaj la kolektiĝojn de la akvo Li nomis Maroj. Gud kallade det torra jord och vattensamlingarna kallade han hav.

IĜ används också som en vanlig rot: iĝi = bli.

IL

IL = "instrument, apparat, verktyg".

  • segi såga → segilo såg
  • fosi gräva → fosilo spade
  • kudri sy → kudrilo nål
  • tondi klippa → tondilo sax, ett instrument att klippa med (bestående av två blad, klingoj)
  • ŝlosi låsa → ŝlosilo nyckel
  • manĝi äta → manĝilo bestick och kärl för ätandet (tallrik, sked, kniv, gaffel, ätpinnar, glas och liknande)
  • sonori ringa → sonorilo ringklocka, ett instrument som ringer (att använda ringklocka heter "sonorigi", inte "sonori")
  • presi trycka → presilo tryckpress, maskin för att trycka böcker, tidningar osv.
  • komputi databehandla → komputilo dator, (elektronisk) apparat för att bearbeta information eller göra mycket snabba beräkningar
  • aboni abonnera → abonilo abonnemangsformulär, ett papper med vilket man kan abonnera på något
  • aliĝi ansluta sig → aliĝilo anmälningsblankett, ett papper med vilket man kan ansluta sig till något (till exempel en kongress)
  • kuraci bota → kuracilo botemedel, vad som helst som kan tjäna till att bota (till exempel en medicin)
  • ilo instrument, hjälpmedel, verktyg; ilaro verktygssats, instrumentuppsättning, en samling av arbetsverktyg

Suffixet IL har en mycket generell betydelse. För att uttrycka sig mer exakt måste man göra sammansättningar med andra rötter, till exempel: presmaŝino tryckpress, transportaparato transportapparat, vendaŭtomato varuautomat. Men ofta duger en enkel IL-form.

I några få IL-ord är handlingselementet underförstått. Det som står före IL visar inte själv en handling, utan till exempel ett resultat av handlingen: fajro → fajrilo = ett hjälpmedel för att göra upp eld (inte "hjälpmedel för att bränna")

IN

IN = "det kön som har förmågan att föda". Suffixet IN kan man använda bara om något som kan ha kön, nämligen en människa eller ett djur. IN lägger till en betydelse av kvinnligt kön (och avlägsnar en eventuell manlig betydelse).

Oftast lägger man till IN till ett ord som har en manlig betydelse. Ordet får då i stället en kvinnlig betydelse.

  • patro far → patrino mor (en kvinnlig människa som har fött ett barn)
  • viro man → virino kvinna, en fullvuxen människa av kvinnligt kön
  • knabo pojke → knabino flicka, en ung människa av kvinnligt kön
  • avo farfar eller morfar → avino farmor eller mormor
  • reĝo kung → reĝino drottning, en kvinna som regerar på samma sätt som en kung eller maka till en kung

Man kan också foga IN till ett ord som är könsneutralt, men det sker mycket mer sällan. Det könsneutrala ordet får då feminin betydelse.

  • homo människa→ homino kvinnlig människa
  • aŭtoro författare → aŭtorino författarinna, kvinnlig författare
  • pasaĝero passagerare→ pasaĝerino kvinnlig passagerare
  • besto djur → bestino ett djur av honkön
  • mortinto en avliden → mortintino en avliden kvinna

Vid ett neutralt ord kan man ange mankön med roten VIR använd som prefix eller adjektiv.

Det finns några ord som i sig själva är av kvinnligt kön: damo dam, nimfo nymf, matrono matrona, putino sköka (icke-sammansatt!) och andra. Till ett sådant ord ska man inte tillfoga IN.

IN används också såsom en normal rot: ino hona, = kvinnligt djur (eller människa); investaĵo damkläder.

IND

IND = "förtjänar eller är värt att bli gjort". Man kan använda IND bara vid transitiva verb:

  • ami älska → aminda älskvärd, sådan att den förtjänar att bli älskad
  • vidi se → vidinda sevärd, så vacker eller bra att den förtjänar att ses
  • miri förvånas → mirinda förvånansvärd, så ovanlig att man måste förvånas över det.
  • bedaŭri beklaga → bedaŭrinde tyvärr, så (dåligt) att det förtjänar beklagande
  • inda förtjänstfull, värdefull

ING

ING = "behållare i vilken man (delvis) placerar något". Det som står före ING är vanligtvis det som man delvis lägger ner i behållaren:

  • glavo svärd → glavingo svärdslida, ett rörformigt föremål i vilket man sticker ner ett svärds klinga
  • cigaro cigarr → cigaringo cigarrmunstycke, ett rör som man håller en cigarr i för att röka den
  • ŝraŭbo skruv → ŝraŭbingo mutter, en ring i vilken man skruvar en skruv
  • ovo ägg → ovingo äggkopp, ett litet kärl som man placerar ett ägg i för att äta det.
  • ingo hållare (speciellt för ett svärd), som delvis täcker det som den håller; eningigi lägga in i en behållare.

ISM

ISM = "doktrin, rörelse, system, handlingssätt" eller liknande. Ibland betecknar ett ISM-ord också ett enskilt exempel på något speciellt handlingssätt. Betydelsen av ISM varierar mycket starkt, och beror mycket på det som det står efter.

  • Stalino Stalin → Stalinismo stalinism, Stalins politiska idéer
  • Kristano kristen → Kristanismo de kristnas religion, Kristus' religion
  • kolonio koloni → koloniismo kolonialism, utnyttjande av kolonier med hjälp av en stark stat
  • kapitalo kapital → kapitalismo kapitalism, ett ekonomiskt system baserat på privat kapitalägande
  • alkoholo alkohol → alkoholismo alkoholism, sjukligt beroende av alkohol
  • diletanto klåpare → diletantismo ofackmässighet, amatörism och fuskartat handlande
  • patrioto patriot → patriotismo patriotism, kärlek till och hängivenhet för det egna fosterlandet
  • la Angla lingvo engelska språket → Anglismo anglicism, en sak som hör till engelskan

IST

IST = "person som ofta sysslar med något (möjligen yrkesmässigt)". Det som står före IST är alltid det som personen sysslar med.

Det är en vanlig missuppfattning att IST är lika med "yrkesman". Suffixets verkliga betydelse är mer vidsträckt:

  • verki författa → verkisto författare, en person som ofta författar
  • kuraci bota → kuracisto läkare, en person som botar yrkesmässigt
  • arto konst → artisto konstnär, en person som utövar konst
  • biciklo cykel → biciklisto cyklist, en person som ofta cyklar
  • ŝteli stjäla → ŝtelisto tjuv, en person som ofta stjäl
  • Esperanto esperanto → Esperantisto esperantist, en person som kan och använder esperanto

Vid behov kan man skapa ett mer precist ord. I stället för det allmänna fiŝisto kan man tala om fiŝkaptisto fiskare, som fångar fisk (fiŝas =fiŝkaptas), om fiŝbredisto fiskodlare, som odlar fisk, och om fiŝvendisto fiskhandlare, som säljer fisk.

För ett IST-ord finns det ofta ett liknande ISM-ord. Relationen mellan de två formerna i dessa ordpar kan vara högst olikartad: alkoholisto = person beroende av alkohol, drabbad av alkoholism; alkoholismo = sjukligt beroende av alkohol; kapitalisto = person som äger mycket kapital; kapitalismo = ekonomiskt system av privat kapitalägande. Det finns också ett stort antal ord som slutar på "ist" eller "ism", och som visserligen betecknar olika utförare och ismer, men som ändå inte är sammansatta ord, till exempel: turisto — turismo, faŝisto — faŝismo, ekzistencialisto — ekzistencialismo.

Ofta betecknar IST en "understödare av motsvarande ism". Sålunda är IST = ISM-AN: oportunisto (= oportunismano) opportunist, någon som handlar i enlighet med opportunismen; komunisto (= komunismano), understödare av kommunismen. Men IST är inte alltid det samma som ISM-AN. Exempelvis ar kapitalisto inte det samma som kapitalismano kapitalismunderstödare.

Noto: AN och IST står i vissa fall mycket nära varandra. Då kan man välja efter behag. Man brukar använda det som skapar den mest internationella formen. Man talar sålunda normalt om Kristo Kristus, Kristano kristen och Kristanismo kristendom. Formerna Krististo och Kristismo uppträder aldrig. De är lika logiska men mindre internationella. Jämför med Budho Buddha, Budhisto buddhist och Budhismo buddhism, där valet varit det motsatta, också på grund av internationella förebilder. Vid sidan av Budhisto kan man emellertid också använda det lika logiska Budhano, men om Budhanismo talar man inte. (Somliga använder i stället Budao, Budaisto kaj Budaismo.)

Man ska absolut inte säga kirurgisto, astronomisto, ekologisto osv. Men i många fall kan man med suffixet IST skapa ett parallellt ord för en sådan person, om det finns ett särskilt ord för det som hen sysslar med:

  • kirurgio → kirurgiisto kirurg
  • diplomatio → diplomatiisto diplomat
  • gimnastiko → gimnastikisto gymnast

NJ

Med NJ gör man smeknamn för kvinnor. Före NJ använder man en förkortad form av namnet. Man brukar bevara ungefär 1 till 5 bokstäver:

  • Mario → Manjo aŭ Marinjo - Maria → Maja
  • Klaro → Klanjo - Klara →
  • Sofio → Sonjo aŭ Sofinjo - Sofia → Sonja
  • Patrino → Panjo - Mor → Mamma
  • Onklino → Onjo - Onkel →
  • Fratino → Franjo - Umgefär: syster → syrran

När man använder NJ brukar man avlägsna ett eventuellt IN-suffix. I sådana fall kan man dock behålla vokalen i IN, om det kan hjälpa till att skapa en mer välljudande form: kuzino → Kuzinjo, knabino → Knabinjo. Man kan kanske till och med använda ett onödigt IN-sufffix, om detta bidrar till ljudskönhet: Klaro → Klarino → Klarinjo.

OBL

OBL = "multiplikation, mångfald". OBL kan användas bara vid räkneord och ord som har samma betydelse som räkneord. Det som står före OBL, anger alltid med vad man multiplicerar:

  • du två → duobla dubbel, multiplicerad med två
  • du två → duoble dubbelt, multiplicerat med två
  • du två → duoblo tvåfald, dubbel mängd
  • dek tio → dekobla tiofaldig, multiplicerad med tio
  • dek tio → dekoble tiofaldigt, multiplicerat med tio
  • dek tio → dekoblo tiofald, tiofaldig mängd
  • cent dek du hundratolv → cent-dek-du-obla hundratolvfaldig, multiplicerad med 112
  • cent dek du hundratolv → cent-dek-du-oble hundratolvfaldigt, multiplicerat med 112
  • cent dek du hundratolv → cent-dek-du-oblo hundratolvfald, 112-faldig mängd

Ett OBL-ord med A-ändelse kan också beteckna att något består av så många delar:

  • duobla vesto dubbeldräkt, en dräkt som består av två lager med kläder
  • duobla fadeno dubbeltråd, två trådar som ligger tillsammans och som används som en

Före OBL sammanskriver man alltid talet. Man kan för tydlighets skull använda bindestreck. Strecken sätter man normalt där det är mellanslag i det ursprungliga talet: dek du tolv → dekduoblo eller dek-duoblo dussin; dudek tjugo → dudekoblo tjog; du mil dudek tvåtusentjugo → dumildudekoble eller hellre du-mil-dudekoble tvåtusentjugofaldigt. Samma skrivregler gäller för suffixen ON och OP.

ON

ON = "delning". ON kan användas bara vid räkneord och ord med samma betydelse som räkneord. Det som står före ON anger alltid det man dividerar med:

  • du två → duono halva, hälft, en av två lika stora delar av det hela, ½
  • du två → duona halv, så stor som hälften, varande hälften (av något)
  • du två → duone halvt, stort som en halva, hälften så mycket
  • dek tio → dekono en av tio lika stora delar av det hela, 1/10
  • dek tio → dekona tiondels, stor som en tiondel, varande en tiondel (av något)
  • dek tio → dekone stort som en tiondel, tiondelen så mycket

För ON-ord använder man samma skrivregler som för OBL.

Ibland blandar man ihop ON med roten PART. Man kan inte säga exempelvis landono för landparto landsdel, "del av ett land". ON betecknar inte en del av det som står framför, utan del av något annat. Triono är inte en del av tri tre, utan en av tre lika stora delar av något annat.

OP

OP = "grupp med ett visst antal medlemmar". OP kan användas bara vid räkneord och ord med samma betydelse som räkneord. Det som står före OP anger alltid hur många medlemmar det är i gruppen:

  • unu en → unuopo en enstaka sak eller person
  • unu en→ unuopa = enskild, betraktad för sig
  • unu en → unuope = enskilt, var och en för sig
  • du två → duopo par, grupp om två
  • du två → duopa parig, bestående av två medlemmar
  • du två → duope i par, parvis, i en grupp med två medlemmar, i grupper om två
  • dek tio → dekopo grupp om tio
  • dek tio → dekopa "tiohövdad", bestående av tio medlemmar
  • dek tio → dekope i en grupp om tio, i grupper om tio

För OP-ord använder man samma skrivregler som för OBL.

Före ändelsen O kan suffixet OP utelämnas, eftersom en enkel O-form har bland annat samma betydelse som opo när den förekommer vid räkneord:

  • duo par, duo, tvåfald eller talet två
  • trio trio, trefald eller talet tre
  • deko dekad, tiotal eller talet tio

UJ

UJ = "något som är avsett att innehålla något bestämt". UJ har i praktiken tre olika betydelser: "behållare", "växt" och "land". Det som står före UJ, betecknar alltid det som är (eller sker) i saken i fråga.

UJ kan beteckna ett särskilt kärl, en särskild ask osv, som tjänar till att innehålla något, eller i vilken man utför något slags handling:

  • salo salt → salujo saltkar, saltströare, ett litet kärl i vilket man har saltet för användning vid matbordet.
  • cigaro → cigarujo = låda för cigarrer
  • abelo bi → abelujo bikupa, konstgjord boplats för bin. (En naturlig boplats för bin kan vara abelejo, men detta ord betecknar också "en plats där en biodlare har kupor")
  • mono pengar → monujo börs, plånbok, en påse (eller behållare av annat slag) att bära pengar i
  • bani bada → banujo badkar, balja eller liknande i vilken man badar, sig själv eller någon annan
  • trinki dricka → trinkujo vattenho, ett stort avlångt tråg ur vilket djur dricker

För att precisera kan man skapa sammansättningar med andra rötter, till exempel: teskatolo teburk, tekruĉo tekanna, tetaso tekopp, cigarskatolo cigarrlåda, cigaredpaketo cigarrettpaket, konservoskatolo konservburk.

Lägg märke till att det som står före UJ alltid måste visa innehållet, medan det som står före SKATOL, VAZ osv, kan visa antingen innehåll, material eller något annat, till exempel: ladskatolo = "plåtask", lignositelo = "spann av trä". Däremot måste ladujo vara "behållare för plåt", och lignujo är absolut "behållare för trä".

Vid namn på frukter, bär eller blommor kan UJ beteckna den växt, vanligen träd eller buske, som ger detta slags frukter, bär eller blommor:

  • pomo äpple → pomujo äppelträd
  • vinbero vindruva → vinberujo vinbuske
  • rozo ros → rozujo rosenbuske

Man kan även säga pomarbo, vinberarbusto osv.

Vid ett namn på en medlem av ett folk, betecknar UJ alltid "detta folks land":

  • Franco fransman → Francujo Frankrike, fransmännens land
  • Ĉino kines → Ĉinujo Kina, kinesernas land
  • Somalo somalier → Somalujo Somalien

Ibland gör man ett UJ-ord för ett land eller ett område av ett ord av annat slag:

  • patro far → patrujo fäderneland, hemland, fosterland
  • Esperanto esperanto → Esperantujo "Esperantoland", esperantisternas (fiktiva) land, esperantovärlden (kongresserna osv)

I landsnamn använder man som alternativ till UJ också roten LAND som suffix, samt det inofficiella suffixet I. De flesta länderna har dock icke-sammansatta namn, till exempel Usono USA, Birmo Burma, Liĥtenŝtejno Liechtenstein, Islando Island (som inte är bildat med roten LAND!) och andra. I sådana fall använder man suffixet AN för att bilda namn på invånarna: Usonano USA-invånare, Birmano burmes osv.

UJ används också som en vanlig rot: ujo = kärl, ask, behållare; enujigi lägga in i ett kärl och liknande. I sådana fall har UJ aldrig betydelsen land eller växt.

UL

UL = "person med något slags kännetecken". Det som står före UL betecknar alltid det som kännetecknar personen.

  • juna ung → junulo ungdom, person kännetecknad av egenskapen ungdom
  • dika tjock → dikulo särskilt tjock person
  • fremda främmande → fremdulo främling, person från ett främmande land eller område, en främmande stad osv
  • sankta helig → sanktulo helgon, särskilt helig person
  • blanka vit → blankulo en person av den så kallade vita rasen
  • timi frukta → timulo en person som ofta är rädd
  • ĝibo puckel → ĝibulo puckelrygg, person med en karakteristisk puckel
  • miliono miljon → milionulo miljonär, person som äger en eller flera miljoner dollar/eŭro/yen...
  • sen kuraĝo utan mod → senkuraĝulo fegling, person som saknar mod
  • antaŭ före → antaŭulo föregångare, en person som existerade eller verkade före
  • alia annan → aliulo annan person

Man använder normalt också UL i vissa namn på djurslag, även om det inte handlar om personer:

  • mamo juver → mamuloj däggdjur, djurklass, som ger di sina ungar
  • branko gäl → brankuloj sådana djur som andas med gälar

I vissa fall använder man UL figurativt för de mest olikartade saker, även icke-levande, som man vill presentera som om de vore personer:

  • nubojn skrapas skrapar moln → nubskrapulo skyskrapa, ett mycket högt hus, som liksom skrapar molnen
  • tri mastoj tre master → trimastulo tremastare, ett skepp med tre master

Vid ord som i sig visar något slags person använder man inte i onödan UL. Framför allt ska man ge akt på participer med ändelsen O. Sådana particip visar alltid en person, och tillägg av UL skulle normalt vara ett fel. Säg inte parolantulo, kurintulo, konatulo, utan helt enkelt parolanto talande, talare, kurinto en som har sprungit, konato bekant. Om man ändå lägger till UL till ett particip med ändelsen O, eller till ett annat personord, då skapar man ett ord med speciell betydelse. Virulo betyder inte det samma som viro viro, utan betyder en "person kännetecknad av manlighet (vireco)" = vireculo. Konatulo skulle i princip vara "en person kännetecknad av 'kändhet' (konateco)" = famulo kändis, medan konato helt enkelt är "en person känd av någon", bekant.

UL används också som vanlig rot: ulo = en person utan speciellt kännetecken

UM

Suffixet UM har ingen specifik betydelse. Med det bildar man ord som har någon relation till det som står före UM. Varje UM-ord måste man lära in för sig. Det finns dock vissa grupper av UM-ord med liknande betydelse.

Många UM-verb har betydelsen "handla på ett visst sätt med det som står före UM":

  • folio blad → foliumi bläddra igenom, vända bladen i en bok eller tidning för att snabbt och i förbigående läsa lite
  • palpebro ögonlock → palpebrumi blinka, snabbt sluta och öppna ögonen
  • brako arm → brakumi omfamna

En del UM-verb har betydelsen "förse på ett visst sätt med det som står före UM":

  • aero luft → aerumi lufta, vädra, lägga ut i luften, släppa in frisk luft
  • sukero socker → sukerumi sockra, täcka med socker

En grupp av UM-verb betecknar ett sätt att avrätta, att döda:

  • kruco kors → krucumi korsfästa
  • pendi hänga → pendumi döda genom hängning

En del UM-ord är namn på klädesplagg eller liknande. Det som står före UM visar en kroppsdel där saken i fråga finns:

  • kolo hals → kolumo krage
  • nazo näsa → nazumo pincené, ett slags glasögon som kläms fast på näsan

UM används i matematiken för att bilda talsystemnamn. Man sätter UM efter ett tal som visar hur många siffror systemet använder:

  • du två → duuma nombrosistemo två-systemet, binära systemet, systemet med två siffror
  • dek tio → dekuma nombrosistemo tio-systemet, decimala systemet, systemet med tio siffror

Några andra UM-ord:

  • malvarma kall → malvarmumi bli förkyld, insjukna i hosta, näskatarr osv (uppfattat som beroende av kyla)
  • plena full → plenumi fullgöra (en uppgift, en plikt eller liknande)
  • gusti smak → gustumi smaka på, känna smak, undersöka smak
  • loto lott → lotumi = fördela enligt avgörande av lottning
  • komuna gemensam → komunumo kommun, administrativt område kring en stad, en sammanslutning eller organisation för samarbete, gemensamt boende osv.
  • dekstra höger → dekstruma medurs, sådan att den vrider sig liksom visarna på ett ur
  • proksima nära → proksimume approximativt, ej exakt, cirka
  • umo en sak vars namn man för tillfället inte kommer ihåg, en egenartad eller obeskrivbar sak

Om man vill skapa ett nytt UM-ord, får man vara försiktig, eftersom andra kanske inte kommer att förstå det. Ett UM-ord som ansluter till någon av grupperna ovan blir lättare accepterade, medan ett UM-ord som inte liknar ett redan existerande UM-ord är svårare att införa. Ofta bildar man dock ett tillfälligt UM-ord, som förstås i sitt sammanhang, och som därefter försvinner.

Tillbaka till toppen